Vi är ett kreditvärdigt företag enligt Bisnodes värderingssystem som baserar sig på en mängd olika beslutsregler. Denna uppgift är alltid aktuell, informationen uppdateras dagligen via Bisnodes databas. Trygg e-handel
Laddar

Varukorgen är tom

  • GDPR? Informationssäkerhet? Brandskydd?
    GDPR? Informationssäkerhet? Brandskydd?
    Jobba förebyggande och ta hjälp av proffs inom säkerhet
  • Behöver ni dokument anpassade för era krav?
    Behöver ni dokument anpassade för era krav?
    Vi kan hjälpa er med produktion, drift och programmering.
  • Behöver du HR-stöd inom 24 arbetstimmar?
    Behöver du HR-stöd inom 24 arbetstimmar?
    Din personalchef på nätet. Snabba och professionella råd och svar.
  • Behöver du få svar inom 24 arbetstimmar?
    Behöver du få svar inom 24 arbetstimmar?
    Basjuridisk rådgivning. Korrekt och kostnadseffektivt.
  • Alltid uppdaterade och tillgängliga överallt
    Alltid uppdaterade och tillgängliga överallt
    Över 2000 dokument och mallar som är kontrollerade av proffs.

Permittering, korttidsarbete och uppsägningar

Vad är kortidspermittering?
Korttidspermittering innebär att arbetstagare tillfälligt går ner i lön och arbetstid. Kostnaden delas mellan arbetsgivare, arbetstagare och staten.

Vad innebär korttidsarbete eller korttidspermittering?
För att begränsa effekterna av coronavirusets spridning har regeringen den 19 mars 2020 beslutat att införa s.k. korttidsarbete eller korttidspermittering. Tanken är att personal ska slippa bli uppsagd och företagen snabbt ska kunna komma igång igen när läget vänder.

Systemet innebär att alla arbetstagare går ner tillfälligt i arbetstid och lön istället för att sägas upp, vid en djup global ekonomisk kris där kostnaderna delas av arbetstagaren, arbetsgivaren och staten. Tanken är att man då ska undvika massuppsägningar och snabbt skala upp när produktionen kan komma igång igen.

Syftet med korttidspermittering är att stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten i synnerligen djupa lågkonjunkturer eller vid situationer som inte har gått att förutse.

Korttidspermittering innebär att arbetstagaren ska få ut ca 90 % av lönen vid en korttidpermittering dvs att den anställde arbetar endast del av sin normalarbetstid och är permitterad resterande tid.

Staten täcker upp med ca tre fjärdedelar av kostnaden, arbetstagaren och arbetsgivaren delar på resterande fjärdedel. Syftet är att drabbade företag ska kunna behålla sin personal och växla upp snabbt igen när läget vänder.

Stödet har funnits tillgängligt sedan den 7 april, men tillämpas redan från den 16 mars. Det kommer att gälla under 2020.

Så fördelas kostnaderna för nedgång i lön och arbetstid (lönetaket är 44 000 kr i månaden)

Kostnadsfördelning

Stödet kommer att finnas tillgängligt den 7 april, men tillämpas redan från den 16 mars. Det kommer att gälla under 2020.

Hur mycket minskas arbetstiden?
Det finns tre fasta nivåer för arbetstidsminskning i förslaget: 20, 40 eller 60 procent som innebär minskade kostnader med 19, 36 respektive 53 procent för arbetsgivaren i de tre olika fallen (se tabell högre upp på sidan).

Regeringen föreslog den 14 april att utöka stödet om korttidsarbete. Enligt förslaget ska du som arbetsgivare kunna minska anställdas arbetstid med upp till 80 procent, vilket är en ökning jämfört med dagens max som är 60 procent. Förändringen föreslås gälla från och med den 1 maj och under månaderna maj, juni och juli 2020. Riksdagen ska fatta beslut om det nya förslaget i maj. Stödet kommer att kunna sökas från 1 juni. Har du redan sökt och beviljats stöd för 60% kan du efter 1 juni ansöka om att utöka stödet till 80%.

Finns det något lönetak?
Taket är idag 44 000 kronor.

Vilka arbetstagare omfattas av förslaget?
Alla arbetsgivare, med undantag för vissa offentliga aktörer, kan få stöd vid korttidsarbete.
Alla arbetstagare som:

  • Stödet omfattar inte nyanställda, utan endast anställda som var avlönade 3 månader före ansökan om stöd.
  • Stödet gäller för de anställda som arbetsgivaren varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för under stödmånaden.
  • Anställda i enskild firma som tillhör arbetsgivarens familj är ej stödberättigade. Som familj räknas barn, föräldrar samt avlägsnare släktingar som bor i samma hushåll.
  • Ägare av aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser med anställda omfattas av stödet.
  • Arbetstagare som uppbär anställningssubventioner från Arbetsförmedlingen kan inkluderas i stödet.

Vem kan söka ersättning för korttidspermittering?
Företag som kan visa på svårigheter att klara de ekonomiska utmaningar som kommer i kölvattnet av Covid-19. Svårigheterna ska alltså vara orsakade av ett förhållande utom arbetsgivarens kontroll och specifikt drabba företagets verksamhet.

Alla arbetsgivare, med undantag för vissa offentliga aktörer, kan få stöd vid korttidspermittering om kraven för stödet är uppfyllda.

Vilka företag kan få stöd vid korttidspermittering?
Företaget måste ha stöd för korttidspermittering centrala och lokala kollektivavtal. Om det inte finns kollektivavtal ska det finnas ett skriftligt avtal med minst 70 procent av arbetstagarna. Arbetsgivaren måste ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska arbetskraftskostnader, såsom uppsägning av ej verksamhetskritisk personal som inte är tillsvidareanställd.

Företag som tidpunkten för ansökan är föremål för företagsrekonstruktion eller är på obestånd kan inte få stöd.

Hur gör man som arbetsgivare för att söka stöd för korttidspermitteringar?
Tillväxtverket är ansvarig myndighet för detta stödet. På deras hemsida finns instruktioner till hur man söker stödet (www.tillvaxtverket.se).

Hur länge kan ett företag få stöd?
Ett företag kan få stöd i sex månader, med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Det finns efter denna period en karenstid på 24 månader.

Kan arbetsgivaren få stöd även för uppsagd personal?
Ja. Man kan enligt ordinarie lagstiftning få stöd enbart för varslad personal, men under undantagsperioden 2020 även för uppsagd personal.

Kan man ha olika procentnivåer av korttidspermittering för olika medarbetare?
Reglerna är olika beroende på om man har ett centralt kollektivavtal eller inte.
Har man ett centralt kollektivavtal regleras tillämpningen av korttidsarbete och vilka arbetstagare som ska omfattas av detta i ett lokalt avtal. Vilka arbetstagare som omfattas och i vilken grad arbetstid och lön minskas regleras i detta lokala avtal. Det kan alltså vara olika mellan olika grupper.

Har man inte ett centralt kollektivavtal så ska 70% av medarbetarna godkänna och delta i korttidspermittering. Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten.

Kan arbetsgivaren ändra arbetsscheman för att hantera denna situation med brist på personal?
I första hand bör man undersöka möjligheterna att komma överens om ändringar i schemat, så att båda parter blir nöjda. Om arbetsgivaren ensidigt vill ändra i befintligt schema kan det inte ske utan att först beakta de regler som finns i arbetstidslagen eller, om kollektivavtal finns på arbetsplatsen, arbetstidsavtalet. Om ändringarna däremot sker med kort varsel och grundar sig i för arbetsgivaren plötsliga och oförutsedda händelser, kan arbetsgivaren beordra övertid.

Dokument
Beräkning korttidsarbete
Medgivande om korttidspermission