Arbetsmiljö & krishantering

Arbetsgivaren ska ta fram rutiner för sitt arbetsmiljöarbete. Detta dokument kan verka som en rutinbeskrivning och information till medarbetarna om hur arbetsmiljöarbetet ser ut.

Alla i en organisation har ett ansvar för arbetsmiljön och i detta dokument ges exempel på områden som olika roller skulle kunna ansvara för.

I alla verksamheter där tio eller fler är sysselsatta ska det finnas en skriftlig arbetsmiljöpolicy med mål för organisatorisk och social arbetsmiljö. Policyn kan tas fram gemensamt av arbetsgivar- och arbetstagarparterna eller i exempelvis ledningsgruppen. Viktigt är att arbetsmiljöpolicyn är förankrad i hela organisationen och att alla informeras om policyns innehåll samt att den revideras varje år.

I ett anställningsförhållande har båda parter rättigheter och skyldigheter. I arbetstagarens skyldigheter ingår bl.a. att sköta sitt jobb och följa de regler och policys som finns. Missbruk av något slag kan påverka förmågan att fullgöra sitt arbete väsentligt på olika sätt. Arbetsgivaren har samtidigt en rehabiliteringsskyldighet. Under en rehabilitering bör ett behandlingskontrakt skrivas.

Information
Det är givetvis viktigt att verksamheter har ett bra brandskydd för att göra arbetsplatsen säker och trygg för personalen, besökare, kunder och omgivningen. Brand kan medföra allvarliga konsekvenser för alla som vistas på en arbetsplats och arbetsmaterial och byggnader kan förstöras. Lagen om skydd mot olyckor lägger ett stort ansvar på arbetsgivaren bl.a. med att själv vidta och bekosta åtgärder för att förhindra och begränsa skador vid brand. Företag och organisationer ska arbeta systematiskt med sitt brandskydd oavsett verksamhet, storlek och risk. Brandskyddet bör också dokumenteras. Denna policy tar upp översiktliga delar som behöver säkerställas.

Övriga riktlinjer för hur arbetet bör bedrivas återfinns i föreskriften om Systematisk brandskyddsarbete.

Att skapa en bra fysisk och psykosociala arbetsmiljö ligger i varje arbetsgivares intresse. Det finns också lagar och avtal som styr detta arbete.

Det finns stora krav på hur arbetsmiljöfrågorna ska skötas och hanteras i våra företag. Regler och intentioner hittar du i Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöförordningen och Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter.

När den högst ansvarige chefen inte har möjlighet att ha fullt ansvar på hela det operativa arbetsmiljöarbetet kan detta delegeras till underordnade chefer. Detta delegerade ansvar måste då delegeras skriftligen.

Policyer
Att som arbetsgivare uttrycka sina värderingar och vilja om hur saker ska och bör fungera i företaget vinner oftast bifall hos medarbetarna.

Friskvård är aktiviteter som har för avsikt att skapa och/eller upprätthålla en sund livsföring och långsiktig god fysisk och mental hälsa. Friskvårdsaktiviteter kan innefatta såväl motion som rök- och drogavvänjning, kostrådgivning, avkoppling och sociala arrangemang.

Att satsa på friskvård ger en god investering för både individ och organisation genom större välbefinnande och minskad sjukskrivning.

I dokumentet Friskvårdspolicy beskrivs bland annat vad som räknas som friskvård, dess syfte, mål och regler kring ersättningen.

Att skapa en bra fysisk och psykosociala arbetsmiljö ligger i varje arbetsgivares intresse. Det finns också lagar och avtal som styr detta arbete.

Det finns stora krav på hur arbetsmiljöfrågorna ska skötas och hanteras i våra företag. Regler och intentioner hittar du i Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöförordningen och Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter.

Ett numera vanligt förhållningssätt på arbetsplatser är att de allmänna miljöfrågorna får större betydelse både i det interna och externa arbetet. Det visar vilket ansvar en organisation vill ta.

När frågorna har kommunicerats, t.ex. i en policy, ingår också att aktiviteter genomförs och följs upp.  Denna mall är ett förslag på en handlingsplan för att följa upp efterlevnaden av policyn och dess aktiviteter.

Förebyggande åtgärder och tidiga insatser har en avgörande betydelse för ett effektivt arbete mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling. Vid tecken på att detta förekommer ska arbetsgivaren agera så snart som möjligt.

Här beskrivs en handlingsplan både utifrån medarbetarens och chefens perspektiv.

Coronaviruset innebär en ny situation för samhället och många frågeställningar som måste hanteras för både arbetsgivaren och den enskilde. Vad gäller i dessa sammanhang?

Detta dokument innehåller en sammanställning av vanliga frågor och hur de kan hanteras, praktiskt och arbetsrättsligt.

Att skapa en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö ligger i varje arbetsgivares intresse. Det finns också lagar och avtal som styr detta arbete.

Det finns stora krav på hur arbetsmiljöfrågorna ska skötas och hanteras i våra företag. Regler och intentioner hittar du i Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöförordningen och Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter.

Genom att undersöka hur IT-systemen stödjer verksamheten kan man få en bild av hur IT-miljön fungerar i praktiken mellan verksamhetsansvariga, systemleverantörer och användare. Om du i företagets skyddsrond inkluderar en separat IT-skyddsrond kommer du att ha lättare att upptäcka risker och förebygga dem i tid. Ett sätt att börja är att skapa en gemensam bild av hur IT-miljön fungerar på jobbet.

En arbetsplatsolycka kan spänna mellan allt från ett litet tillbud till en olycka med dödlig utgång. Det är lätt att situationen skapar förvirring och därför är en handlingsplan tryggt att ha att luta sig mot. Skapa handlingsplanen genom att tänka på så många aspekter som möjligt. Är händelsen av liten karaktär kan handlingsplanen anpassas efter situationen.

Denna handlingsplan vid brand är skapad för att kunna vara dokument att sätta upp i lokalerna som en akut information till alla när en brand uppstår. Vid en akut kris, som också en brand kan bli, kan lätt kaos uppstå. Många kan bli förvirrade om vad som ska göras eller vart man ska ta vägen. Glöm inte att med jämna mellanrum genomföra brandövningar på arbetsplatserna. Brandskyddsutrustning, såsom t.ex. brandsläckare är också obligatoriskt på arbetsplatser.

När det uppstår en kris är risken för kaos, chock och förvirring stor. Vid dödsfall är det många aspekter som ska tänkas på och att då ha en färdig handlingsplan för hur situationen ska hanteras skapar trygghet. Skapa handlingsplanen genom att tänka på så många aspekter som möjligt. Det ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet att alla arbetsplatser ska ha en färdig handlingsplan för olika krissituationer.

Rån, hot och våld är ofta en chockartad situation och förvirringen kan bli stor. Att ha en färdig handlingsplan att luta sig mot för hur situationen ska hanteras skapar trygghet. Skapa handlingsplanen genom att tänka på så många aspekter som möjligt.

För att komplettera arbetsmiljöskyddsronder i kartläggning av arbetsmiljön kan det vara lämpligt att göra en enkät till medarbetarna.
Svaren bör vara anonyma för att medarbetarna ska känna att de kan svara ärligt. Glöm inte att informera i förväg om syftet med undersökningen.

Här följer en uppsättning frågor att använda och anpassa efter verksamhet. Komplettera med egna frågor utifrån vad som behöver undersökas.

Arbetsplatser med fler än 50 personer ska ha en skyddskommitté/arbetsmiljökommitté. Mötena ska dokumenteras och protokollföras. Förslag på mötesprotokoll.

Detta dokument används när en underordad chef fått ett delegerat arbetsmiljöansvar som den inte kan leva upp till eller ta ansvar för.

En kvinna som är gravid eller ammar ska inte utsättas för faktorer eller förhållanden i arbetet som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Denna checklista är avsedd att identifiera och eliminera risker under graviditeten och vid amning och ska göras för både anställd personal och inhyrda.

Enligt arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt arbetsmiljöarbete, 8 § ska riskbedömning och analys utföras vid organisationsförändringar. Analysen syftar till att ta reda på vilka risker som kan uppstå i den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön innan en förändring genomförs, särskilt vid inskränkningar och nedläggningar av verksamheter. Därför ska konsekvensanalysens resultat ingå i beslutsunderlaget för den planerade förändringen. Framkomna risker kan då undanröjas genom åtgärder innan förändringen genomförs och därmed minimera att risker för ohälsa uppstår. Det är viktigt att samverka mellan de lokala parterna på arbetsplatsen för att uppnå bästa resultat.

När en olycka, ohälsa eller ett tillbud inträffar i verksamheten måste arbetsgivaren få kännedom om detta för att kunna utreda händelsen i syfte att vidta åtgärder och förebygga risker i arbetet.
Det måste finnas en rutin på arbetsplatsen hur alla tillbud, olyckor och händelser ska kunna rapporteras i organisationen för vidare hantering. Här är ett exempel på en sådan rutin.

Om en allvarlig olycka eller tillbud har inträffat ska detta också snarast anmälas till Arbetsmiljöverket.

Missbruk på arbetsplatsen är bland det svåraste att hantera för många chefer. Det krävs kunskap, tydliga riktlinjer och rutiner för att hantera dessa problem på ett så bra sätt som möjligt.

Detta dokument innehåller både information och checklista på hur det kan hanteras för att göra det mindre svårt.

För att alla på en arbetsplats ska veta vem man kan vända sig till i olika sammanhang, vid akuta händelser eller andra skäl, är här en namnförteckning på personer som kan ha ett skydds- och arbetsmiljöansvar på en arbetsplats, dvs. skyddsorganisationen.

Arbetsmiljön ska regelbundet studeras för att identifiera potentiella risker och områden för åtgärder i syfte att förebygga ohälsa och olycksfall. Vilka områden eller faktorer som behöver studeras och undersökas har med verksamheten att göra, dvs det kan delvis vara olika för en verkstad och ett kontor, olika avdelningar kan också ha olika faktorer att ta hänsyn till. Dock finns flera gemensamma faktorer för alla typer av verksamheter.

Arbetsmiljön ska regelbundet studeras för att identifiera potentiella risker och områden för åtgärder i syfte att förebygga ohälsa och olycksfall. Vilka områden eller faktorer som behöver studeras och undersökas har med verksamheten att göra, dvs det kan delvis vara olika för en verkstad och ett kontor, olika avdelningar kan också ha olika faktorer att ta hänsyn till. Dock finns flera gemensamma faktorer för alla typer av verksamheter.

Arbetsmiljön ska regelbundet studeras för att identifiera potentiella risker och områden för åtgärder i syfte att förebygga ohälsa och olycksfall. Vilka områden eller faktorer som behöver studeras och undersökas har med verksamheten att göra, dvs det kan delvis vara olika för en verkstad och ett kontor, olika avdelningar kan också ha olika faktorer att ta hänsyn till. Dock finns flera gemensamma faktorer för alla typer av verksamheter. 

Det är viktigt att, vid händelse av kris, spridning av korrekt information sker i rätt tid och i rätt forum.

Detta dokument beskriver hur detta bör hanteras.

När en olycka, ohälsa eller ett tillbud inträffar i verksamheten måste arbetsgivaren få kännedom om detta för att kunna utreda händelsen i syfte att vidta åtgärder och förebygga risker i arbetet. Alla tillbud, olyckor och händelser ska rapporteras för vidare hantering. Detta är en blankett för att underlätta rapporteringen internt.

Om en allvarlig olycka eller tillbud har inträffat ska detta också snarast anmälas till Arbetsmiljöverket.

Skriftliga sammanställningar av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud ska göras varje år. Alla fall av ohälsa, olycksfall och tillbud ska dokumenteras och utredas för att kunna förebygga och minimera riskerna så att arbetsmiljön blir bättre i det fortsatta arbetet. En sammanställning gör det mycket tydligare kring utvecklingen av risker och skador.

Alla arbetsgivare ska årligen följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet. Dels hur arbetet fungerat under året som gått, men också för att säkerställa att man lever upp till föreskrifterna som systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, organisatorisk och social arbetsmiljö 2015:4 samt delar av övrig Arbetsmiljölagstiftning.