Vid ett dödsfall övergår den avlidnes tillgångar till arvtagarna genom den legala arvsordningen eller genom testamente. Frågor om arv kan ofta vara komplicerade och svåra att förstå. Vad gäller kring arv och testamente? Vem kan ärva och vad ska ett testamente innehålla? I guiden nedan följer en enklare redogörelse för olika definitioner inom arvsrätten, vem som ärver samt en kort redogörelse för testamente.
Det finns enligt lag tre olika typer av arvsklasser. Dessa arvsklasser ska ärva i den ordningen som föreskrivs i lag. Det finns en princip inom arvsrätten som säger att varje arvinge inom samma arvsklass ärver lika mycket. En arvsklass måste vara helt uttömd innan nästa arvsklass har rätt att ärva.
Den första arvsklassen består av den avlidnes barn och barnbarn, så kallade bröstarvingar. Har en bröstarvinge dött så träder dennes barn (om så finns) in i dennes ställe. För det fall det inte finns några bröstarvingar kvar livet så går man vidare till den andra arvsklassen. Bröstarvinge är den enda arvsklassen som inte kan göras helt arvlös. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott.
I den andra arvsklassen finns den avlidnes föräldrar. Om den ena föräldern avlider innan sitt barn träder eventuella syskon till arvlåtaren in i sin förälders ställe. Även syskons barn kan ärva genom sin rätt att ärva i sin förälders ställe, den s.k. istadarätten. För de fall det inte finns några syskon eller syskonbarn i livet ska den kvarvarande föräldern ärva hela arvet. Halvsyskon ärver endast om den gemensamma föräldern är avliden.
I den tredje arvsklassen finns den avlidnes far-och morföräldrar. Om en far-eller morförälder avlidit före arvlåtaren ärver dennes barn i sin förälders ställe, d.v.s. arvlåtarens moster, morbror, farbror eller faster.
Notera att kusiner eller övriga släktingar inte har någon arvsrätt.
Om den avlidne var gift ska kvarlåtenskapen gå till den efterlevande maken, om det inte finns några särkullbarn. De gemensamma barnen, om så finns, får vänta tills båda makarna avlidit innan de kan få ut sitt arv. När någon som är gift dör så gör man en bodelning precis som vid en skilsmässa. Den del som den efterlevande erhåller genom bodelningen ska erhållas med full äganderätt. Den del som erhålls genom arv kommer att erhållas med fri förfoganderätt.
Det framgår av 3 kap. 1 § 2 st Ärvdabalken att den efterlevande maken alltid kommer att ha rätt till minst fyra gånger prisbasbeloppet ur den avlidnes makens arv. Detta gäller oberoende på om det står i testamente att den efterlevande maken inte ska ärva någonting alls. Detta gäller så långt kvarlåtenskapen räcker.
En sambo har ingen legal arvsrätt. Det finns dock inget hinder för att skriva i testamente att en sambo får ärva. När en sambo avlider har den efterlevande sambon rätt att begära att en bodelning ska ske där samboegendomen ska delas lika mellan den efterlevande sambon och den avlidnes sambons dödsbo. Bodelning mellan sambos går att avtala bort genom exempelvis ett samboavtal.
För det fall en sambo lämnas utanför testamente och inte har rätt till arv finns det en bestämmelse i Sambolag (2003:376) som brukas kallas för lilla basbeloppsregeln. Bestämmelsen säger att när en sambo avlider så har den efterlevande sambon alltid rätt att vid fördelningen av samboegendomen få ut så mycket av den behållna egendomen att det motsvarar två prisbasbelopp som är gällande vid dödsfallet. Detta i den mån egendomen räcker till efter avräkning av skulder.
Ett särkullbarn är ett barn som inte är makarnas gemensamma barn, utan bara den ena makens barn. Ett särkullbarn har, till skillnad från ett gemensamt barn, rätt att få ut sitt arv direkt för de fall dennes förälder avlider. Ett gemensamt barn måste vänta på att båda makarna avlider innan de kan få ut sitt arv.
Om den avlidne personen var gift kan den efterlevande maken eller makans arv omfattas av en efterarvsrätt. Det innebär att den efterlevande maken eller makan ärver allt vid dödsfallet och den avlidnes arvingar får vänta på sitt arv tills den efterlevande maken eller makan också avlidit. Det finns undantag för särkullbarn.
Rätten till efterarv enligt lag förutsätter att den efterlevande ärvt egendom av den först avlidne med fri förfoganderätt. Särkullbarn kan i vissa fall ha rätt till efterarv om personen avstår sitt arv till den efterlevande maken.
För det fall det inte finns några efterarvingar till den avlidna så ärver den efterlevande maken eller makan allt med full äganderätt.
Enligt lag är det bara den första och den andra arvsklassen som har rätt till efterarv. Arvlåtarens far-och morföräldrar och deras barn har enligt lag inte någon rätt till efterarv.
Arvslotten är den del av den avlidnes tillgångar som enligt lag ska tillfalla den avlidnes arvingar. För det fall det inte finns ett testamente så ärver den avlidnes bröstarvingar allt som den avlidnes efterlämnar.
Laglotten är hälften av arvslotten. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. För det fall det skulle finnas ett testamente som kränker en bröstarvinges laglott kan bröstarvingen begära jämkning av testamentet och få rätt till sin laglott. Den avlidne kan alltså inte via testamente testamentera bort en bröstarvinges laglott.
Enskild egendom är sådan egendom som inte ska ingå i en bodelning och kommer tillhöra mottagaren enskilt. Det är möjligt att skriva i testamente att mottagaren ska ärva egendom som enskild egendom. Om en make ärver den andres makens enskilda egendom så ärvs detta med fri förfoganderätt.
När någon ärver något med fri förfoganderätt innebär det att personen får sälja och förfoga över egendomen fritt men med vissa undantag. Personen kan inte genom gåva skänka bort stora delar av egendomen och kan inte heller testamentera bort egendomen.
Att ärva något med full äganderätt betyder att du är fri att göra vad du vill med det du ärver. Du behöver således inte ta hänsyn till den först avlidnes arvingar, s.k. efterarvingar. Du har rätt att ge bort arvet i gåva eller testamentera bort det.
Det finns olika typer av testamenten samt en del formkrav vid upprättandet av ett testamente som är bra att känna till. I ett testamente kan testatorn, den som upprättar testamentet, beskriva vad personen vill ska hända med den egendomen som personen lämnar efter sig. Det är fritt för testatorn att testamentera bort sin egendom hur den vill, med undantag för bröstarvinges laglott.
Det kan vara svårt att upprätta ett korrekt testamente utan juridisk hjälp. För att undvika en eventuell framtida tvist avseende ett testamente kan det vara bra att ta kontakt med en jurist. En jurist kan se till att testatorns vilja framkommer i testamentet på ett korrekt sätt samt att formkraven uppfylls.
Ett personligt testamente är ett testamente som skrivs av en person angående sin egen egendom. I testamentet kan testatorns skriva vad han eller hon vill ska hända med den egendom som han eller hon lämnar efter sig.
Ett inbördes testamente är ett testamente som två eller fler personer upprättar tillsammans. Ett inbördes testamente upprättas oftast mellan makar och sambos, men kan ibland upprättas av t.ex. vänner eller syskon. I ett inbördes testamente sammanfattas testatorernas önskemål om vem som ska ärva dem i ett gemensamt testamente. Det är vanligt att de som skriver ett inbördes testamente vill ärva varandra. Det brukar också framgå vad som ska hända med kvarlåtenskapen när den siste av dem avlider.
Denna typ av testamente får endast upprättas för de fall personen inte har möjlighet att upprätta ett ordinarie testamente på grund av sjukdom eller nödsituation. Det finns två olika typer av nödtestamente, ett muntligt testamente och ett holografiskt testamente. För de fall testatorn åter igen skulle bli kapabel till att upprätta ett vanligt testamente så är nödtestamentet endast giltigt i tre månader från den dag då testatorn återigen blev kapabel till att upprätta ett vanligt testamente.
Muntligt testamente
Ett muntligt testamente innebär att testatorn muntligen beskriver sin vilja kring hur dennes kvarlåtenskap ska fördelas inför två närvarande vittnen. Det finns vissa krav på vilka som får vara vittnen. Vittnet får inte vara under 15 år och får inte på grund av en psykisk störning sakna insikt om betydelse av vittnesbekräftelsen. Vittnet får heller inte vara jävig, dvs. att ett vittne inte får vara testatorns make, sambo, syskon eller stå i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testator. Vittnet får inte bevittna ett förordna till sig själv, sin make eller sambo, sitt syskon eller någon som i upp-eller nedstigande släktskap eller svågerlag till sig själv.
Holografiskt testamente
Ett holografiskt nödtestamente innebär att testatorn själv upprättar en skriftlig handling som han eller hon undertecknar. Det krävs inte att några vittnen närvarar för att testamentet ska vara giltigt.
För det fall man vill ändra den legala arvsordningen som föreskrivs i lag ska man upprätta ett testamente. Finns det inget giltigt testamente kommer man att följa den legala arvsordningen. Det finns en del formkrav och bestämmelser att förhålla sig till för att ett testamente ska vara giltigt. Det är av stor vikt att upprättandet samt undertecknandet av ett testamente görs på ett korrekt sätt.
Det går alltid att återkalla ett testamente. Detta kan göras genom att förstöra testamentet, skriva ett nytt eller att testatorn tydligt anger att innehållet inte längre är testatorns vilja. För att göra tillägg i ett testamente måste samma formkrav som vid upprättande av testamentet uppfyllas.
Du har rätt att fritt skriva vad du vill i ditt testamente och vart din kvarlåtenskap ska gå. Det finns dock vissa legala undantag. En bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, vilket betyder att den inte kan testamenteras bort. Väljer testatorn att testamentera bort sin bröstarvinges arvslott, kommer bröstarvingen alltid ha rätt till sin laglott som är hälften av arvslotten. Detta är beroende av att jämkning av testamentet görs inom rätt tid.
För att ett testamente ska vara giltigt krävs det att vissa krav är uppfyllda. Dessa krav framgår av bestämmelser i Ärvdabalken.
Testamentet ska vara upprättat av en person som fyllt 18 år. Personer som fyllt 16 år har dock viss behörighet då de kan testamentera bort inkomster som de själva arbetat ihop. Testamentet ska vara skriftligt och ska skrivas under av testatorn. För att ett testamente ska vara giltigt ska det också bevittnas av två personer som är på plats när testatorn undertecknar det. För att någon ska vara ett giltigt vittne krävs följande:
Ett testamente är bara giltigt i original. Det är därför viktigt var man väljer att förvara ett testamente. Ett bankfack kan vara ett bra alternativ.
I ett testamente kan man välja att skriva vem som ska ta hand om förvaltningen av dödsboet och ordna så att det som står i testamentet genomförs. Denna person kallas för testamentsexekutor och får i stället för dödsbodelägarna ansvaret för dödsboet. Om en boutredningsman ska utses av tingsrätten ska uppdraget i första hand ges till testamentsexekutorn, om det inte finns skäl att förordna någon annan. Testamentsexekutorn är också automatiskt skiftesman och ska fördel arvet mellan de arvsberättigade.
För det fall din rätt som legal arvinge blivit kränkt genom ett testamente har du rätt att begära jämkning av testamentet. Exempelvis om du som bröstarvinge får din laglott kränkt kan du begära att testamentet ska jämkas för att du ska få ut din del. Detta är inte samma som att klandra ett testamente. Begäran om jämkning måste ske inom 6 månader från det att man blivit delgiven testamentet. Begär man inte jämkning i tid går rätten förlorad. Du behöver inte väcka talan i domstol för att begära jämkning. Det räcker med att framföra jämkningen till testamentstagare.
Påstår man att ett testamente är felaktigt kan man välja att klandra testamentet. Det betyder att man vill att hela testamentet ska ogiltigförklaras. Det är bara arvingar som kan klandra testamentet och klandertalan är personlig. Det betyder att varje person som anser att testamentet är ogiltigt måste väcka talan i domstol. Skulle endast en av arvingarna väcka en klandertalan och domstolen skulle komma fram till att testamentet är ogiltigt, skulle det endast gälla gentemot den arvinge som väcker talan och inte gentemot de andra arvingarna. Klandertalan ska väckas inom 6 månader från att arvingen fått del av testamentet.
156 kr