Dokument

Jordbruksarrende

När en jordägare låter någon annan bruka sin jord mot ersättning och skriver ett avtal som reglerar det, kallas det för jordbruksarrende. Marken ska arrenderas för jordbruksändamål och kan omfatta enbart jord eller både jord och byggnader. Arrendatorn kan till exempel använda marken till åkermark eller betesmark. Den som upplåter sin mark kallas för jordägare och den som får tillgång till marken kallas för arrendator.

Gårdsarrende och sidoarrende
Det finns två olika typer av jordbruksarrende. Ett gårdsarrende omfattar, utöver jordbruksmark, även bostad åt arrendatorn. När arrendet inte omfattar någon bostad åt arrendatorn kallas det för sidoarrende. Skogsmark kan ingå i ett jordbruksarrende.

Ett arrendeavtal ska vara skriftligt för att vara giltigt.

Uppsägning och uppsägningstid
Ett arrendeavtal måste sägas upp för att upphöra att gälla. Detta gäller både om avtalet löper under en bestämd tid eller pågår tills vidare. Ett avtal som är kortare än ett år behöver inte sägas upp utan upphör automatisk vid arrendetidens utgång. Både jordägaren och arrendatorn har rätt att säga upp avtalet. För det fall varken jordägaren eller arrendatorn säger upp avtalet fortsätter det att gälla på samma villkor som tidigare tills avtalet sägs upp. En uppsägning ska vara skriftlig och innebär att arrendatorn måste flytta efter att arrendetiden löpt ut.

När du måste säga upp avtalet beror på arrendetiden. Om avtalet inte sägs upp i tid försätter det att gälla med samma villkor under ytterligare en period.

Om avtalet är kortare än fem år ska avtalet sägas upp senast åtta månader före arrentidens utgång.
Om arrendetiden är längre än fem år ska avtalet sägas upp senast ett år före arrendetidens utgång.

Det går att avtala om att uppsägningstiden ska vara längre än vad som framgår ovan. Det går inte att avtala om att uppsägningstiden ska vara kortare än vad som framgår ovan.

När en arrendator säger upp avtalet upphör det att gälla vid arrentidens slut. När en jordägare säger upp avtalet måste han eller hon vända sig till arrendenämnden senast två månader från den dag då avtalet kunde sägas upp. Avtalet upphör då att gälla när arrendenämnden fattar beslut. Detta gäller om det finns besittningsskydd.

Besittningsskydd
Besittningsskydd innebär att arrendatorn inte behöver lämna arrendestället utan skäl. Arrendatorn, den som arrenderar marken, har ofta ett starkt besittningsskydd. Det innebär att jordägaren inte kan säga upp arrendatorn på vilka grunder som helst. För de fall jordägaren skulle säga upp avtalet har arrendatorn rätt att få en förlängningsförfrågan prövad hos arrendenämnden, eller rätt till ersättning om jordägaren skulle vägra att förlänga avtalet.

I regel har arrendatorn rätt att förlänga avtalet även om jordägaren sagt upp avtalet. Detta gäller inte om arrendatorn saknar besittningsskydd.

Det finns undantag där arrendatorn inte har något besittningsskydd. Nedan kommer två förslag där arrendatorn inte har besittningsskydd.

Vid sidoarrende där arrendetiden är högst ett år.
Om arrenderätten är förverkad på grund av att arrendatorn inte har uppfyllt sina förpliktelser enligt avtalet.
Jordägaren har sagt upp avtalet på grund av en pant eller en borgen där marken har använts som säkerhet.
Arrendenämnden har lämnat dispens från besittningsskyddet

Texten ovan är en sammanfattning av frågor rörande jordbruksarrende. För kvalificerad juridisk rådgivning rekommenderas användning av ett juridiskt ombud.